Hej alla mc-entusiaster!
Boka in fredag och lördag den 19-20 maj 2017 för årets mc-möte inom betonghoj. Vi kommer att hålla till i Nyköping med omnejd och vi kommer att göra studiebesök och genomföra avrostningskörningar, som vanligt. Mer informantion om bokningar och övernattningar kommer under våren.
Åke
Vad kan man förvänta sig när man ständigt återvänder till Gotland? Sköna krokiga vägar, minimalt med störande trafik och ett underbart väder. Så tyckte i alla fall vi damer och herrar på våra välputsade knarrar inom MotorBike Concrete Trophy, och som hade sin sextonde årsträff varav den fjärde på Gotland. Fastlänningarna tog aluminiumfärjan från Nynäshman med god lunchbricka medan några av öborna försökte råda bot på bristande luft längst ned i däcken. Denna gång hade vi fått med en katt bland hermelinerna, vi hade en följebil. En pytteliten nedcabbad Mazda Miata. I den och sist i karavanen av hojar färdades två av de mognare ungdomarna, Sven och Åke.
Fyrtaktarnas härliga muller ekade över fälten. Några hästar i en hage sprang iväg åt alla håll. Första stoppet kom redan efter en halvtimme. Då var det dags för nygräddade bullar och fika på Espegards Konditori i Ljugarn. Uppsittning och fortsättning följde med ett kulturellt besök hos betongkonstnären och designern Tove Adman längs österut på ön. Lokalen var fylld av många spännande och roliga produkter i betong och aluminium. Det fanns betonghjärtan, ljusstakar, stolar och lampor för att nämna några.
Färden fortsatte norrut till Slite och landets största cementfabrik. Vi bjöds inledningsvis på härlig lunch med kotletter, gräddsås och potatis i vipp-rummet och därefter förevisade fabrikschefen Per-Ole Morken fabriken. Vi ikläddes gula varselvästar och likaledes gula hjälmar. Likt gula kycklingar gick vi i flock över fabriksområdet och åkte upp med hissen i den väldigt höga silosen och beundrade den milsvida utsikten över ön från taket.
I Fårösund väntade Bosse Nitz och Roland Jansson på oss med nybakade bullar och kaffe. Den viktiga avrostningsövningen tog vid och balans och säkerhet tränades under tävlingsliknade former. En lång slalombana stakades ut där motorcyklarna skulle svänga mellan plastkonor. Det gällde att försöka styra så smidigt att man inte körde på några konor eller tvingades sätta ned foten i marken. Tiden det tog klockades noggrant på en hundradels sekund när. Nästa prov förarna utsattes för var att köra mellan en rad av konor fram mot ett tvärstående hinder. Avsikten var att kunna tvärbromsa och väja undan. Åke manade förarna att hålla upp blicken och inte stirra ned mot hindret. Tanken med provet vara att simulera ett plötsligt stopp i trafiken framför sig och hur man beter sig för att inte krocka. Den lustfyllda tredje tävlingen var ”kast med liten handske”. Förarna skulle köra över banan och på halva sträckan försöka kasta sina motorcykelhandskar i en mindre hink. Det blev fem poängs avdrag om man missade. Som vanligt när vi träffas i dessa sammanhang uppstod plötsligt ett stressmoment. Thomas hade tittat på klockan och märkt att vi bara hade tio minuter på oss tills färjan mot Fårösund skulle avgå. Alla hojar körde iväg med fart och förbi alla bilar i färjekön och direkt ombord. Vår lilla följebil fick turligt också plats som allra sista bil på färjan. Längst bak och på snedden.
Vi åkte ut över det steniga Fårö och längs norr på ön till den semesteranläggning som hade öppnats tillfälligt för vår skull. Vi delade rum med tre till fyra i varje. De tunga motorcykelkläderna åkte av. I ett av sovrummen satt domaren Sven och räknade fram tider på miniräknaren och gav poäng för att få fram segraren till årets tävling. För de tuffaste pojkarna erbjöds bastu med avkylande dopp i det niogradiga långgrunda havet. Kenneth märkte att han aldrig kom ut på tillräckligt djupt vatten. Så fort vattnet nådde knäna blev det grundare igen.
Det vackra vädret höll i sig och påföljande dag gjorde gruppen en rundtur runt Fårö och via alla raukar åter till Fårösund. På den fortsatta resan mot Boge var dags för nästa kulturbesök som var skulpturfabriken hos konstären Stina Lindholm. Där rådde rena idyllen med stor nyklippt gräsplan och flera små trähus med skulpturer utplacerade överallt. Stina har utsetts till årets betongformgivare flera gånger och är sedan många år ett välkänt namn såväl på Gotland som inom betongvärlden. I hennes välkomnande park fick vi den sista kanelbullen och kaffe innan sällskapet upplöstes. Alla tackade för sig och ansåg att årets träff var den bästa som vi haft.
Som ålderman i gänget vill jag här passa på tillfället att tacka er alla på ön som ansvarat för planering, vägval och alla bokningar. Tack Thomas, Bosse, Per-Ole och Roland.
Nästa år kommer vi till en ny MBCT-träff och då blir det Nyköpingsområdet som gäller.
Hallå på Er MBCT folket!
Fredagen den 20 maj, 2016 är det dags för årets träff. Denna gång på Gotland – igen. Det här blir den fjärde gången här om jag minns rätt.
Vi samlas vid gamla hamnstationen i Visby (stora röd-bruna kåken) på fredagsmorgonen kl. nio.
Boka resan på www.destinationgotland.se. En tur och retur kostar omkring 800 kr inkl motorcykel. Nedanstående tider finns att välja mellan.
Nynäshamn: 11:25 och 21:00. Retur lördag 07:30 och 16:00. Söndag 08:05, 16:00, 19:20
Oskarshamn: 21:10. Retur lördag 07:15. Söndag 12:000, 16:40
Västervik:
Detaljerat program kommer senare men Eposta er anmälan till mej.
Email: bo.nitz@weber.se
Meteorologen lovade soligt och varmt hela helgen. Det blev blåsigt och ganska svalt men plus fjorton grader i alla fall. Träffen för betongbranschens hojåkare startade på BASF i Rosersberg. Peter Molander bjöd på kaffe och fralla innan vi startade med årets tävlingar på deras stora asfalterade plan. Det var för det första en slalombana där man körde zigzag mellan plastkonor och det var för det andra att tvärnita och väja undan mitt framför ett vägg av plastkonor och så var det för det tredje kast med liten handske, vilket innebar att i farten försöka slänga sina mc-handskar i en hink som stod mitt på plan. Avslutningsvis fick alla åka parad och tackade Peter Molander på BASF för fikat.
Anders Sandell tog sen täten med sin Honda CBX”sixpack” och alla följde efter som ankungar på finfina vägar upp till Sala. Sist i kön åkte pensionärerna Sjöström och Thorsén i en öppen Mazda Miata (en fyrhjuling).
I Sala fick vi husera i ett stort falurött Bed and Breakfast-hus i trä. Rummen var väl tilltagna men det bästa var ändå sängarna. Riktiga sängar och inga unkna skumgummimadrasser. De var jättesköna.
Vi samlades i ett stort allrum för ett par välkomstöl och chips. Minnen och händelser och historier kom upp som samtalsämnen. Därefter följde prisutdelningen. Första pris och vinnare i vår avrostningstävling blev Micke Edstein från NCC på sin HD. Grattis grattis!! Sista pris fick domaren och artikelförfattaren. Årets t-tröjor var blå med vit text MotorBike Concrete Trophy 2015, och delades ut till alla deltagare.
Middagen serverades i en av de gamla bruksgårdarna och vi fick en trerättersmiddag inklusive dryck. Med stämningen på topp avslutades kvällen med sång gitarrspel av Sven Sjöström.
Dagen efter blev det guidat besök djupt ner i silvergruvan för de som inte led av cellskräck.
Vi tackar så innerligt för den support vi fått från Betongindustri, Cementa och Termidor.
Årets MBCT-träff blev, som vanligt när vi träffas, den bästa av alla.
Nästa år beslöt vi att ta en tur till Gotland.
Hej igen.
Nu har vädret för många av oss varit nådigt och kanske har ni hunnit med att dra en runda på stan.
Det betyder att ni är extra angelägna om att få följa med på årets hojtur till Sala den 22-23 maj 2015. Sista dag för att komma in med anmälningar är den 8 maj. Efter detta datum får ni bittert ångra er att ni inte följde med.
Lite om förläggning och mat.
Enkelrun 695:- per person
Dubbelrum 450:- per person
Trippelrum 417:- per person
Middag på kvällen:
SOS smör ost och sill plus ev.nubbe
Helstekt fläskkarré med vårens primörer
Marängsviss med frukt
Vatten, öl och vin finns att tillgå.
Guidning i Sala silvergruva för de nyfikna.
60 m nivån 195:- per person
155 m nivån 225:- per person
anders.sandell@swerock.se
ulf.sandstrom@betongindustri.se
Det är dags att putsa hojarna och tanka högoktanigt för nu är planeringen av årets hojträff igång. Vi kommer att köra från Swerock i Rosersberg på fredag den 22 maj 2015 och leta oss fram till målet som i år blir SALA SILVERGRUVA. Vi har bokat övernattning där och där sker också såväl prisutdelning som middag. Vi kommer att ha vår avrostningstävling i början av resan, där vi ska försöka köra slalom mellan plastkonor och lite om tvärbroms och väjningmanöver. På vägen upp till Sala kommer vi att välja trevliga välsopade småvägar. Någonstans längs vägen stannar vi för lunch och tankning.
Så fatta beslut nu och anmäl dig till detta trevliga äventyr nu under april månad. Sen är det försent. Om du vill få den nya t-tröjan med ”MBCT 2015” ska du även ange din storlek.
Du mailar till Anders Sandell eller Ulf Sandström och gör din anmälan. Ju snabbare desto enklare för oss som ska organisera träffen.
Välkomna
Grand Ol´Åke
Hej alla betonghojåkare.
Äntligen är planeringen klar för årets fantastiska MC-träff för oss med cement i däcken. Det vi beslutade förra året var att vi på SWEROCK skulle vara årets arrangör och så har skett. Vi, dvs Anders Sandell och Micke Carlsson på Rosersbergsfabriken, har fått fram följande uppgifter till att starta med.
Vi ska samlas hos BASF på Metallvägen 42, Rosersberg, kl 9.00 fredag 23/5. Där kommer avrostning och lite slalomkörning mellan plastkoner att hållas. Vi startar alltså direkt med utmaningen.
Färden kommer därefter till största delen att gå på kostigar i Roslagen (Koslagen?), fast med asfalt.
Lunch blir det i Älmsta, vid ca: 12,00.
Slutdestinationen är stugbyn på Laxön i Älvkarleby.
BASF är vår huvudsponsor och stöder oss med mat och dryck.
Stugor med dusch kostar 740kr/dygn och är för 3-4 personer, men vi måste ta med oss sängkläder (lakan+örngott). Vi har förbokat 5 stycken stugor. Frukost beställer vi när vi kommer dit eller när vi äter middag. Middagsmaten är inte fastställd ännu för restaurangen har inte hunnit öppna för säsongen. Jag återkommer längre fram i tiden om menyn .
Hoppas att jag inte har glömt något, på återseende.
Mvh Anders
Årets mc-träff började med samling i Strängnäs. Som vanligt kom jag bland de sista till högen av hojar. Glada miner och förväntansfulla uttryck fanns överallt. Bland deltagarna sågs Sven Sjöström komma med följebil i form av en mindre lastbil rattad av Jane, för han litade inte riktigt på sin äldre Yamaha RD 350 att den skulle hålla hela vägen. Efter avprickning av alla deltagarna tog Uffe Sandström täten tillsammans med Kenneth Kanon och vi drog iväg genom Strängnäs norrut. Men inte så fasligt långt, för strax efter att vi kört över den gamla Strängnäsbron var vi framme vid tävlingsbanan. Så vi började årets tävlingar nästan direkt. Små färgglada konor placerades ut lite här och där och så var det klart för slalombana, tvärnit och väja framför ett hinder och inte minst konsten att håna domarna. Dessa utgjordes i år av tre spettor i samarbete. Det hindrade inte knuttarna att utföra de mest avskydda och obscena fingervisningarna och gester som skådats, till publikens stora förtjusning. Poäng delades ut och noterades på tävlingskorten.
Efter denna utmattande men glada övning drog sällskapet norrut på riktigt och vi åkte genom ett underbart vackert vårgrönskande mälarlandskap på små krokiga vägar som bara Kenneth kände till. Inte ens GPS navigatorn var helt säker på positionen. Små byar i vårskrud passerades en efter en. Orter som knappt fanns på kartan. Jag hade tankat fullt i Strängnäs så jag borde inte vara orolig för bränslestopp, men nog kollade jag lite ändå på tankmätaren och undrade var vi hamnat. Efter ett par timmar korsade vi E18 – ett känt objekt om man så säger – och fortsatte färden. I en av de små orterna var det så trångt mellan husen och vägen att hojens backspeglar nästan skrapade i fasadputsen. I backspegeln såg man faktiskt inget annat än sin egen rygg. Här kan man tala om garagevändningar. Det mest fantastiska var emellertid Jane i sin lilla lastbil som låg längst bak. Trots de små manöverutrymmena hängde hon med. Backspeglarna måste ha blivit blästrade mellan husen! På ett ställe var det så besvärligt att vi tvingades åka mot påbjuden färdriktning, du vet den där vägskylten med röd botten och ett bredd gult streck tvärs över, för att komma fram. Kenneth och Uffe påstod vid pausen senare att man hade ändrat på skyltningen i stan under veckan som passerat.
Dagens etappmål var ett mindre pensionat som hette Hyttans Gård i Riddarhyttan. Pensionatet var öppet fast det stod ”Stängt” på en stor skylt som hände i fönstret. Det här med skyltar är inte lätt. Vi fick trevlig inkvartering och en ännu trevligare avslutningsmiddag. Man hade dukat upp med en medelhavsbuffé av det större slaget och till det ingick också en stor källarsval simmig öl. Årets prisutdelning tog fart i deras stora veranda och den sedan starten obligatoriska svarta t-tröjan med texten CONCRETE BIKE TROPHY 2013 delades ut till samtliga. Vad har jag nu glömt att berätta om? Alla tokiga historier? Motorcykelallsång med brum brum. En liten sängfösare innan natten?
Men en sak kommer jag i alla fall ihåg och det är att nästa år är det Anders Sandell och Micke Carlsson på SWEROCK som har lovat hålla i organisationen och utflykterna. Det blir sannolikt någonstans i Upplandstrakten. Väl mötte då och tack för detta års mc-träff.
Årets mc-träff gick norrut till södra Norrland dvs Söderhamn, eller mer noga till Moheds Camping 10 km väster om Söderhamn. Vi var 13 pigga betonghojare som samlades i Knivsta den 20 maj i underbart somrigt väder. Såväl veteraner som nytillkomna åkare dök upp. Glädjande nog hade vi också två betongspettor med i sällskapet. Första etappen gick på krokiga småvägar upp till Vattenfall Utvecklings betonglab i Älvkarleby. På plats kom Per-Erik Thorsell att vara värd för oss och guidade oss genom betonglabbet och dess resurser och möjligheter. Vi såg tryckpressar, betongsågar, klimatkammare och frysboxar. Per-Erik avlöstes av Mats som visade den gigantiska modellkammaren med uppbyggt utskov till en kraftstation. Studiebesöket avslutades på Laxön med lunch och gräddbakele utomhus i den sköna sommarsolen.
Tävlingarna eller avrostningsövningarna kördes därefter i vanlig ordning. Denna gång på Vattenfalls stora parkeringsområde. Det var en väjningsbana och så var det kast med liten handske samt träning av tvärbroms med tillhörande väjning. Reglerna detta år var än mer förvirrande, och hur man än ansträngde sig så var det medelmåttan som var målet. Det gällde alltså inte hur snabbt och duktigt man körde banan, utan hur medelmåttigt!! Grymt tilltag tycker författaren som kom näst sist. Tävlingens avslutande moment var att förhindra att gamla fru Svensson blev överkörd. En väjningsövning i ganska hög fart. Tråkigt nog klarade hon sig inte helt och hållet. För den nytillkomne läsaren skall vi förtydliga att fru Svensson i själva verket bestod av fem plastkonor som stod mitt i vägen, så ingen verklig skada ägde rum.
Uppspelta och avrostade åkte vi vidare förbi Gävle, Sandviken och Ockelbo. Prins Daniel och hans hustru var inte hemma så vi vinkade bara åt lokalbefolkningen. Vi kom slutligen upp till den vackra campingen i Mohed ganska trötta efter en hel dag på hojen. Campingvärden Per Kanon bjöd oss välkomna med en källarkall öl och vi tog in på varsina stugor som vi hade tillgängliga. Årlig bastu med roliga historier väntade oss och därefter en god middag med nygrillade fläskkarréer och kycklingspett med potatissallad. Kaffe och tårta på det. Sången med brum brum genomfördes under sedvanligt stoj.
Priset gick i år till en veteran från Gotland. Äntligen! Det blev Roland Jansson som på sin Triumph Sprint ST visade oss andra hur man framför en båge på bästa sätt. Grattis Roland säger vi och hurrar för utmärkelsen till första pris. Han uppnådde 67,05 poäng. Tvåa kom Bo Nitz med 63,95 p och trea blev Anders Sandell med 60,66 p. Modernaste hojen hade nog Kjell Wallerström. Hans jättestora Victory Vision var bara 30 minuter gammal när han dök upp i Knivsta.
Återresan söderut gick i splittrad form. Några tog vägen via Dalarna, några över Gysinge och andra tog kustvägen och gamla riksväg 13 mot Gävle, Uppsala, Norrtälje och Åkersberga. Nästa årsträff 2012 beslutades äga rum på Gotland. Ni som läser detta och inte kunde vara med denna gång, ta nu tillfället i akt och reservera tid för nästa MBCT-träff på Gotland.
Vi tackar slutligen våra sponsorer som generöst stöttat vår träning till att bli säkrare mc-förare i trafiken.
Åke Thorsén,
BMW R 1150 RT
Combimix AB
Se hur enkelt det är att resa upp en motorcykel som har ramlat omkull.
